Fuck cancer!!
Idag (11/9) gick Camilla bort. Jag har berättat om henne förut, denna underbara person som spridit glädje, inspiration, positiv energi och styrka. Jag har gråtit hela kvällen. Livet är så orättvist. Varje gång jag dansar kommer jag tänka på henne och dansa för livet. Här och nu. Precis som hon brukade göra. Välja det tillstånd jag vill befinna mig i. Hon har lärt mig mycket. Jag vet inte vad jag ska säga mer. Det känns tomt. Jag sänder tankar till hennes familj... Jag hoppas hon dansar bland molnen och fåglarna nu, fri från smärta. Lycklig.
Kommentarer
Trackback
