vänskap

Det är verkligen en konstig grej... Hur vänner kan försvinna för att sedan dyka upp igen. Hur man kan gråta när de försvinner o må dåligt precis som när det tar slut med en kille, men ändå inte alls på samma sätt... Och att man kan hitta tillbaka till varandra o att det känns som om det va igår man pratade sist, fastän det har gått över ett år. Man skrattar o minns saker som sagts o gjorts o förstår inte alls varför saker o ting blev som dem blev. Men förhoppningsvis har man lärt sig något. Att va rädda om varandra. Och sig själv. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0